Tomtområden - Nothamn


Nothamn















Den vänstra bilden är från nutid, dvs 2010-tal medan den högra har några år på nacken. Troligen är den från 1950-talet, fotograf okänd. Bilden kan förstoras genom att klicka på den.





Man kan nog påstå att det ser lite mera uppordnat numera. Per-Erik Norrbelius, även kallad Norre, uppförde byggnaden med glasveranda som bostad och atelje. Norre var som mest verksam på 60-talet. Norre skrev sommaren 1963 ett koncept till ett testamente hur hans byggnader skulle överlåtas efter hans död. Nu blev det inte så som han tänkt. Dog gjorde han men byggnaderna kom att förfalla. Beslut togs på årsmötet 1977 att resterna av byggnaden skulle rivas och tomten saneras.






















Dessa två kort har tagits av Eva Sanderhems mamma. Eva minns att hon sovit över hos sin morfar i denna stuga. Till höger fotografier från 50/60-talen.
Norrbelius avled 1970.







I byalagets protokollsböcker från 1900-talet nämns inget om när piren eller kajen i Nothamn byggdes. En extrastämma i juni 1973 avslutades med att byamännen skulle ta sig till Nothamn för att titta på byggnationen av kajen. Det var troligen den inre kajen eftersom man på ett möte beslutat att anlita Arne Andersson att ansöka om bidrag hos Lantbruksnämnden.
I januari 1974 beslutades att ansöka om AMS-bidrag till kajen öster om Jonassons båthus. I båda fallen utfördes gissningsvis byggnationerna som AK-arbeten eftersom man tidigare beslutat att Nothamn skulle utgöra nödhamn.

Båthuset byggdes i slutet av 40-talet av Tore Jonasson och ägandet har sedan följt släkten.













Den nuvarande vasstaksboden (nedan) visar hur den såg ut 1935, då med halmtak. Även bilden från 1950-talet i mitten visar att bodens längd är annorlunda mot idag (högra bilden). Utbyggnaden användes att salta fisken i och revs senare. Taket var då tegellagt för att därefter få nuvarande vasstak. Vasstaket har bytts ut åren 2000, 2008 och senast 2024 då nocken blev belagd med halm.








Så här ser boden ut idag (2024) efter senaste takbytet.




















MERA OM NOTHAMN






Det är som fiskeläge som Nothamn haft sin största betydelse. Detta är en klassisk bild av Nothamns fiskeläge med fiskare Enmans bod som revs 1944 och var då ca 100 år gammal.
I årsboken Rospiggen årgångarna 1945 och 1951 har Gunnar Bergman skrivit om ålfiskaren Enman i Nothamn. Enligt Enman var det på 1820-talet som den första ålryssjan lades ut vid Bytesudden. Förut hade man endast bedrivit strömmingsfiske med not och skötar. När man kom från havet såg det ut som en hel by med ca 10 små grå stugor med var sin fiskebod som låg på linje i höjd med den sista kvarvarande boden, dvs. Enmans.
Karl Enmans morfar Herman Sundqvist var från Töre i Norrbotten och kom som sjöman till Edeby, där han blev gift och bosatt. Han blev fiskare i Nothamn och hade en stuga på södra sidan av vägen ner till vattnet. Tillhörande källare står kvar som ruin. Herman lärde Karl fiske och dennes egen stuga kom att ligga högst upp på krönet och den enda byggnad som fanns kvar på 1950-talet.
Nothamn var en gång den största fiskeplatsen på Väddökusten. Dock inte den första i Edeby eftersom det på 1700-talet var svårt att ta sig till Nothamn pga. blötmarker. Därför var det i stället Havsängen som var båthamn för Edeby. Därifrån flyttades så småningom tre stugor till Nothamn.
Det finns en stig mellan Nothamn och Havsängen där det växte mycket tistron förr. Därav namnet Tistronviken. Numera utgör stigen en del av Roslagsleden. Tyvärr måste man göra en omväg då man kommer till Edebyhamn såvida man inte utnyttjar allemansrätten.














Karl Enman var bosatt i bykärnan och var gift med Engla som kom från byn. Hennes förre make var 20 år äldre och då han avled gifte hon om sig med Karl. När hon själv avled 1939 var det hennes ena dotter Astrid som kom att hushålla hos honom. Under somrarna hyrde de ut bostaden till pensionatet som låg rakt över vägen och bodde själva i stugan i Nothamn.
Astrid var gift med sjömannen Edvin Karlsson och de hade sönerna Olle och Valter. Olle fick bo hos mamman och Karl som han kom att betrakta som sin morfar. Olle, eller om det var fadern, tog sig efternamnet Östergren och om honom kan man läsa i "gårdarna" under Edeby 1:55.

Det övre vykortet skickade Olle och Valter till fadern Edvin som då tjänstgjorde i s/s "Luleå", årtal okänt.
Vykortet till vänster däremot har skickats till eldare Edvin Karlsson s/s "Frigg" från Engla och Karl på Edvin-dagen någon gång på 1930-talet. Edvin var Englas svärson. Det var vanligt att man skickade kort på namnsdagar. Tallen som syns ute på udden på båda korten finns även idag.
Det undre vykortet är äldre eftersom det skrevs av Engla som avled 1939. Det är fotograferat från sjösidan av Enmans bod.








Ålfisket

Från våren 1987 utarrenderades ålfisket till grisslehamnsborna Arthur Käbi och Rune Ekholm inklusive en båtplats i Nothamn. Kontraktet sades upp av innehavarna i januari 1991.
Från sommaren 1995 var det Morgan Andersson som arrenderade ålfisket. Han fortsatte en bit in på 2000-talet tills det inte längre lönade sig.










Den högra bilden är från 2010-talet då boden behövde en uppfräschning. Det var bodinnehavarna som tog sig tid därtill.
Nisse Jonasson byggde boden som här rustas upp. Edeby by, som äger Nothamn, ville att Nisse skulle riva den men i stället övergick ägandet till bya-laget.



















I början av juni 1996 höll dykcentret Blysälen en kurs för alpina landslaget med bl.a. Patrik Järbyn, Fredrik Nyberg och Tobias Hellman som deltagare.

Den vänstra bilden ovan är från juli 1996. Bordet/sittplatsen tillverkat av Rolf Schillén.
Sittplatsen fick sedan stå där till sommaren 2002 då Rolf S och Stefan O renoverade kajen mellan båthus och pir och flyttade den för att göra plats åt betongbilen. Dymlingarna som höll samman bord och stolar gick då sönder och det visade sig svårt att reparera möbelgruppen.
Sommaren 2025 planerar Rolf att återuppta tillverkning av liknande sittgrupp i Edeby såg.








Bilderna nedan visar hur ett vresigt Ålands hav kan bryta sönder betongpiren om det inte finns tillräckligt hög vågbrytare.






















Under många år har inte midsommar firats vid Nothamn. Midsommarafton 2022 var vädret idealiskt och efter år av restriktioner rörande pandemin ordnades det med stång och dans vid Nothamn som bilden visar.
Söndagen den 18 september 2022 samlades de boende i Nothamn för att gemensamt snygga till området och att i samråd med samfällighetsföreningen ta fram förslag till önskade förbättringar.












Nothamn besöks flitigt av turister, mycket p.g.a. att horisonten är ovanligt synlig här.
På bilden ovan med de boende i Nothamn kan man tycka att bord och stolar ser ut att vara ihopsamlade av sådana som ratats hemmavid.
På en bild ovan från 1996 ses en sittplats. Den fick inte vara hel särskilt länge utan bröts sönder 2002.
Bordet här intill togs hit av Rolf före midsommarhelgen 2024. Då blev det återigen dans kring midsommarstång i somrigt landskap.































Berggrunden vid Nothamn är intressant och har under årens lopp blivit föremål för exkursioner anordnade av Stockholms och Uppsala universitet. exkursionsguide



I Norrtelje Tidning 8 juni 2012 finns en artikel om Nothamns berg. Ett urklipp som kan förstoras finns här ovan.
Klicka på bilden så öppnas den i nytt fönster. Förstora den på samma sätt. Resultatet kom 17 oktober och redovisades i Norrtelje tidning 19 okt. Det blev en gruva i Mariestads kommun som tog hem priset 2012. Eftersom det är SGU som valt ut de tävlande miljöerna vet vi inte om Nothamn får en ny chans. Geologiskt arv är ett nyinstiftat arrangemang. SGU vill slå ett slag för geologin och tänker sig en fortsättning.
















Här har vi en beskrivning av lastbryggan vid NOTHAMNs gruva upprättad av gruvingeniören Carl Lundin den 25/4 1923 d.v.s. för exakt 100 år sedan.
Lastbryggan var belägen strax norr om Nothamns fiskeläge. Lundin hade tagit över lanthandeln i Edeby 1917 men var fortfarande engagerad i gruvdriften.
Sven Holvander (tidigare Andersson) berättade att när de bodde i byn som små på 1920-talet så var gruvan nära Nothamn igång. Många hade arbete där. Räls lades ut till havet norr om Nothamn. Där låg tyska fartyg och tog emot fältspaten.
Det fordrades en kraftig konstruktion att lägga rälsen på.

















Tomtområdet.
De första tomterna avstyckades 1953 från dåvarande Edeby 4:6 strax norr om hamnen i Nothamn. Dessa är vita på kartan.
Tio år senare var det dags för de nuvarande tomterna som då styckades från Edeby 19:1. Det finns inget enhetligt namn på området varför den gruppering som ligger närmast Nothamn betraktas som tillhörande Nothamn medan de övriga skulle kunna betecknas som Skottvikens tomtområde. Det fordras en lantmäteriförrättning för att skapa ordning i området.
Den rödfärgade udden utgör Måsgrundets samfällighetsförening.


































Kartan är från laga skiftet 1854.
Fiskebodarna tillhörde bönderna i byn som också samtidigt var fiskare.
De hade även brutit odlingsmark i området. Åkermarken kallades Bytsryan vilket namn fortfarande gäller. En lada syns inom Bytsryan ganska nära nuvarande väg ner till fiskeläget. Ytterligare en lada byggdes senare under slutet av 1800-talet eller i början av 1900-talet.
Transporterna mellan bykärnan och fiskeläget/åkermarken skedde ofta med häst o vagn. Under skördetid var det kanske nödvändigt att övernatta vid arbetsplatsen.






















Den här stugan ligger nära de två ladorna inom Bytsryan.
Bytsryan ligger i gränsområdet till tomtområdena inom Nothamn/Skottviken och har ägts av gården "Klockars" sedan laga skiftet. I stugan finns en öppen spis som troligen använts vid övernattning eller tillfälligt boende. Bild nedan. Skorstenen har blivit omlagd under 1900-talet.

Under oktober 2024 har stugan genomgått utvändig renovering.






















GOD JUL ALLA NOTHAMNSBOR!



Karta från 1953 innan tomtområdena kommit till

Kartan kan förstoras. Man kan se tre bodar/lador inom bytsryan. Men dessa fanns sedan tidigare.